Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Det här arbetet var ett försök att konkretisera vad gymnasielärare anser vara fungerande relationer och på vilket sätt de upplever att de skapar dessa. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare. I resultatet framkommer lärarnas syn på kännetecken för en fungerande relation samt hur de uppfattar att de skapar fungerande relationer..

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Examensarbetets syfte är att studera lärares beskrivningar av arbetet med och betydelsen av pedagogiska relationer. Studien har tre frågeställningar: Vad anger lärare att de har för uppfattningar om pedagogiska relationer, hur beskriver de sitt arbete för att skapa pedagogiska relationer samt vad har dessa relationer för betydelse för elevernas studieprestationer enligt lärarna. För att studera hur man som lärare kan arbeta för att skapa pedagogiska relationer och för att få reda på hur dessa relationer påverkar elevernas studieprestationer så används en kvalitativ forskningsmetod. Empirin består av intervjuer med fyra lärare från två olika skolor. För att få en djupare förståelse om ämnet och för att lättare kunna förstå resultatet så hämtas kunskap ur tidigare forskning och bidrag till tolkningen ur olika teorier. Informanterna beskriver pedagogiska relationer och dess innebörd olika. En del av lärarna anser att pedagogiska relationer har med elevernas kunskapsutveckling att göra och hur man som pedagog lär ut denna kunskap.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.

I ett samhälle där relationer, även sådana av icke romantisk karaktär, har en central roll imänniskors liv är det viktigt att försöka förstå vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model säger att engagemang i relationer ökar då individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, färre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvärsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelärarei Göteborgs Stad, med hjälp av the Investment Model, angående upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frågeformulär. Studien visade att grundskolelärare med längre anställningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete än vad de med kortare anställningstid angav..

Syftet med denna kvalitativa uppsats är att undersöka hur våld i nära relationer framställs i tidskriften Socionomen. Vår empiri består av 42 artiklar som berör våld i nära relationer. Artiklarna är publicerade mellan åren 1997 - 2013 i tidskriften Socionomen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, som bidrar med att synliggöra sociala konstruktioner inom forskningsområdet. Som analysmetod används en form av diskursanalys för att urskilja subjektspositioner och kategorier i det empiriska materialet.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida små barns relationer till föräldrar och kamrater hänger samman med olika typer av aggressivitet. Könsskillnader i aggressivitetstyper och deras kopplingar till relationer undersöktes. Målgruppen i studien var 200 tre- till femåriga barn vid 12 förskolor i en svensk stad. Skattningar gjordes av föräldrar och förskollärare. Det fanns ett samband mellan ett barns aggressivitet och han/hennes relationer till föräldrar och kamrater.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvårigheter i byggbranschen, när det är lämpligt med varaktiga relationer, hur sådana skapas samt vilken samarbetsform som är lämplig. Aktörernas samarbetssvårigheter beror på de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att främja samarbete måste parterna skriva långsiktiga avtal så att varaktiga relationer möjliggörs.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att förstå lokala Resebyråers relationer och samverkan ur ett nätverksperspektiv, för att kunna analysera produktutvecklingen och marknadsföringen. Med koppling till de valda syfte har följande forskningsfråga valts: Hur kan resebyråer använda sina relationer med leverantörer och samarbetspartners för att förbättra marknadsföringen och produktutvecklingen? Metod: Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och har en abduktiv ansats. Uppsatsen behandlar relationer och nätverk, vilket behandlas i ett eget kapitel. Informationen till kapitlet är insamlat genom sekundärkällor.